Ett inlägg om omgivningarna och folket här

När jag har skrivit fram tills nu har jag kanske mest tagit upp vad jag gjort och upplevt. Har varit lite ambivalent vad gäller att skriva om specifika personer eftersom det som ligger på internet är allmän egendom på något vis.

Men jag ska nog ändå ge mig på att skriva lite om folk för att det är så roligt.

Vi har de två översta-höns-buddiesarna Souchan och Sada.
Souchan är den mest välklädda, modemedvetna japanska tjej jag sett (och det vill inte säga lite! Alla här har stenkoll, modet just nu är högklackat, strumpor till eller över knäna ganska korta shorts som sitter lite lagom löst samt en skjorta eller blus med lite krås eller i sekreterarstil och en tunn kofta över, gärna pärlhalsband också). Skillnaden mellan Souchan och många andra är dock att hon ser bra ut i vad som helst, en dag hade hon på sig ett halsband med pärlor som kanske var 3-4 cm i diameter och det var snyggt. Fösta gången jag träffade henne hade hon målade tånaglar med små glittrande stenar konstfullt arrangerade ovanpå. Helt sanslöst, hon måste lägga ner väldigt mycket tid på sånt där pyssel, ändå lyckas hon bära upp allting på ett helt naturligt och otvunget sätt. Hon har heller ingen kass stil bara för att hon är söt utan pratar och går på som alla andra. Dessutom sjöng hon jättefint när vi var på karaoke, jag kan inte annat än att vara imponerad!

Sada verkar alltid vara glad och hälsar jämt och frågar hur det går. Verkar han varit god vän till Marcus också. Sada har jämt på sig enooormt stora tröjor. Det ser oftast mest ut som klänningar men eftersom han är japan ror han hem projektet. På buddyfesten hade han på sig en baggig björnkostym! När man frågade varför svarade han med en axelryckning "det är ju fest ju" ungefär.

Ritsumeikan är ett universitet som har ett kampus vilket innebär att man är "på skolan" hela dagen fram till man slutar. Det är en ganska stor skillnad från Lunds universitet faktiskt... Det känns lite som att gå tillbaka till gymnasiet faktiskt. Det finns åtminstone 2 matsalar där man kan handla sig lunch för mycket billiga pengar (jag brukar hamna runt 28 kronor om jag verkligen tar mycket mat). Antingen kan man beställa en rätt från en disk där man får allt på en gång (det har jag inte gjort ännu faktiskt. Jag brukar istället plocka till mig fat för fat vad jag vill ha. Det brukar bli en skål ris, en skål sallad (det har blivit något som de kallar "hälsosam sallad" några gånger nu) och sedan har de lite olika varmrätter varje dag. Brukar ta något som jag vet vad det är och något som ser gott ut (eller åtminstone intressant!). Hittills har jag ovetande lyckats plocka efterrätter 2 gånger. Antingen ställer de inte efterrätterna på något speciellt ställe eller så har jag inte fattat systemet ännu.
En annan halv-fadäs var när jag inte kollade på riset sa noga när jag ｐlockade till mig och sedan när jag åt kände att något tittade på mig. Det var små hela fiskar som var blandade i riset. De smakar inte så mycket, lite saltigt bara men...jag gillar inte att ha ögonkontakt med krubbet, det är fel!

Ojoj nu har jag blivit hungrig av allt skrivande om mat att jag kanske bäst borde pallra mig iväg till matsalen, innan stora lunchrusningen börjar!