Kilometervis loppis en gång i månaden

...och vi var där! Det handlar alltså om en återkommande loppis den 25:e varje månad. Den hålls på gatan utanför och delvis innanför tempelmurarna till ett tempel som ligger ungefär 10 minuters gångväg från kampus. Det är ett stort tempel och kanske tal om kilometer med små bord dår skrynkliga små obaasans (mormödrar) står och säljer saker. Det fanns enorma mängder porslin, prydnadssaker, bilder och tavlor att köpa. Naturligtvis ackumuleras det som alltid på såna här ställen en viss mängd skräp men det kändes som att om man bara har lite öga för vad som år bra kan man göra fantastiska fynd här. Ovanpå detta fanns det otaliga ställen att köpa begagnade kimonos på! Man måste så klar tvätta dem och kanske får acceptera att de inte är i perfekt kondition men priserna ligger bara runt 1000 yen, alltså under 70 kronor. 140 om man vill ha ett bälte (obi) till. Emily dök på en hon gillade med en gång nästan (en babyblå med rosa blommor och ett vitt mönster) men jag hittade inget direkt den här gången. Jag vet inte riktigt vad jag vill ha i färgväg men det får inte bli för puttinuttigt och heller inte för grilligt. Dessutom vill jag inte ha syntetmaterial i den. Det var ju en stark betoning på material och färger som varit moderna när mamma var ung ungefär. Men om man rotade runt i högarna fanns det både fina möster och riktigt fina tyger ibland. Jag fortsätter att leta nästa månad.

Det var åter varmare och ganska tryckande igår så varken Emily eller jag orkade gå och titta på allt heller, den här gången. Det kommer säkert att vara mycket skönare om en månad (hoppas att det inte regnar bara....). Såg en massa tekannor av järn, ni vet såna som man ser för hutlösa priser i Sverige ibland, till priser runt 4000 yen (det torde bli runt 280 kronor) och en sån kanna är jag ju forstås spekulant på. Undrar om kannan smakar av sig...? Den är ju iofs snygg ändå men man vill ju kolla upp lite om den först för den kommer bli ett helvete att få hem sen ^_<

Från skolan var det på måndagen bara lite information från polis och säkerhetsmänniskor (skydda huvudet, huka dig under skolbänken eller stå i dörrposter om det blir jordbävning). Jag fixade med en del papper på skolans internationella kontor (nä jag är fortfarande inte klar!) samt anmälde mig till fristående kurser på engleska. Eftersom jag tar CSN den här terminen så har jag ju skrivit upp mig på att jag ska studera 100%. Det innebär att jag måste läsa motsvarande 20 poäng även har i Japan. Japanskan är bara god för 9 poäng och så jag satte upp mig på 6 st fristående kurser på engelska, vardera på 2 poäng. Men sen kom jag på att jag ju bara har tagit studiemedel en termin... Så allt jag gör på ett år här på Ritsumeikan kommer att räknas som en termin.... Så nu kan jag droppa sugiga kurser som att läsa lagtexter etc för att förbättra min engelska. Det var en sån lättnad när jag kom på det!

På kvällen hängde jag med Jyunko och kineserna i loungen som finns i källaren i mitt studenthem. De åt slutligen upp min potatissallad vilket jag är mycket tacksam för.
Idag, tisdag, var den första absolut riktiga skoldagen och min dag böjade med japanska kl 10.40. Vi presenterade oss och fick en genomgång av materialet vi ska användaden här terminen. Därefter fick vi göra ett test (till!), har ingen aning om i vilket syfte men så var det. Jag undrade lite om jag inte hamnat i en för lätt grupp trots allt (jag kom inte ihåg vad vi hade jobbat med fö texter när jag blev utfrågad, om ni minns) men det fanns saker som jag inte kunde också så jag antar att det inte är helt tokigt utan bara att jag är van vid en väldigt hög nivå från Lunds universitet. Nåväl tiden får väl utvisa hur det egentligen är. Kanske har jag för höga tankar om min egen fömåga. Och även om det är lite lätt kan jag alltid plocka upp nya ord och uttryck under lektionerna och om det inte räcker så är det ju bara att engagera sig på sin fritid och snappa aktivt (nu är jag mer sån att jag tar det som fastnar, det jag hinner höra ordentligt och slår upp).

Det har varit krångel med internet i huset de senaste dagarna, nu sitter jag på skolans datorer i "mulitmediarummet". Tog med mig kameran men tyvärr verkar det saknas ett program för att hantera bilder och därför kan jag inte heller här tömma min kamera. Det börjar bli ganska irriterande detta...

Kanska dags att beställa datorn nu någon gång.