En bild!!

Lyckades med nya telefonen fota mitt rum, snett men men
Missa inte grona kylskapet!! My love men det later som ett smarre karnkraftverk!

Det blaa i hogra hornet ar en tvattlina och det som star p@ skrivbordet ar mest pantburkar. Ovanp@ kylsk@pet star en vattenkokare och en grapefrukt, bland annat.

Med en mobilotelefon röd som synden

Har idag äntligen masat mig iväg för att inhandla en mobiltelefon. Det fick bli ett företag som ger studentrabatt (au heter de). Valde en av gratistelefonerna och det blev en liten röd som man kan fälla ihop. Satte mig och grejade med den i en halvtimme och har lyckats ställa in klockan på den men det är typ allt. Den är helt pä japanska så det blir plugg bara att försöka manövrera den lilla saken!
I Japan använder man inte SMS utan man mailar itsället, adressen till min telefon, om man vill nå mig fort eller så, är johanna.g@ezweb.ne.jp numret, för den som ringer inom Japan, är 080-61373600
Jag har lite dåligt med tid idag så jag ska bara kasta upp några punkter som jag vill ta upp sedan jag bloggade senast:

*En av mina lärinnor gjorde mig kort asförbannad idag, hon hör dåligt men anklagar klassen för att ha dåligt uttal (det har vi förvisso också men inte så illa!). Jag hamnade på en bänk långt bak och fick upprepa vissa saker jag sade 4-5 gånger innan hon fattade (=hörde). Hon är den absolut oödmjukaste japan jag träffat! Hon sa en massa andra på gränsen till otrevliga saker i klassen också. Det var en så makaber upplevelse!! Det är sällan man blir riktigt arg här annars. Mina kursare tyckte också att hon var märklig. Hoppas att det bara var någon slags skrämseltaktik hon har...

*Godis... Jag har ätit かぼちゃプリン (kabochya purin = pumpapudding) idag. Det smakade bruleepudding :9 Har även provat på litchigummi (alltså vingummi med litchi-smak) det var inte heller dumt!

*Måste svara på kommentarer på mitt senaste inlägg
Max: Ja, det ska vara riktiga kimonos, inte yukatas eller någon annan slags fusk. Men det är ju bara det yttersta lagret och sådär. Jag undrade själv lite men det står skrivet 着物 på skyltarna etc och alla kallar det enbart kimono.
Syrran: Doh!! Varför kom inte jag att tänka på det !!!!! Tack för tipset, jag skall!!!

Kilometervis loppis en gång i månaden

...och vi var där! Det handlar alltså om en återkommande loppis den 25:e varje månad. Den hålls på gatan utanför och delvis innanför tempelmurarna till ett tempel som ligger ungefär 10 minuters gångväg från kampus. Det är ett stort tempel och kanske tal om kilometer med små bord dår skrynkliga små obaasans (mormödrar) står och säljer saker. Det fanns enorma mängder porslin, prydnadssaker, bilder och tavlor att köpa. Naturligtvis ackumuleras det som alltid på såna här ställen en viss mängd skräp men det kändes som att om man bara har lite öga för vad som år bra kan man göra fantastiska fynd här. Ovanpå detta fanns det otaliga ställen att köpa begagnade kimonos på! Man måste så klar tvätta dem och kanske får acceptera att de inte är i perfekt kondition men priserna ligger bara runt 1000 yen, alltså under 70 kronor. 140 om man vill ha ett bälte (obi) till. Emily dök på en hon gillade med en gång nästan (en babyblå med rosa blommor och ett vitt mönster) men jag hittade inget direkt den här gången. Jag vet inte riktigt vad jag vill ha i färgväg men det får inte bli för puttinuttigt och heller inte för grilligt. Dessutom vill jag inte ha syntetmaterial i den. Det var ju en stark betoning på material och färger som varit moderna när mamma var ung ungefär. Men om man rotade runt i högarna fanns det både fina möster och riktigt fina tyger ibland. Jag fortsätter att leta nästa månad.

Det var åter varmare och ganska tryckande igår så varken Emily eller jag orkade gå och titta på allt heller, den här gången. Det kommer säkert att vara mycket skönare om en månad (hoppas att det inte regnar bara....). Såg en massa tekannor av järn, ni vet såna som man ser för hutlösa priser i Sverige ibland, till priser runt 4000 yen (det torde bli runt 280 kronor) och en sån kanna är jag ju forstås spekulant på. Undrar om kannan smakar av sig...? Den är ju iofs snygg ändå men man vill ju kolla upp lite om den först för den kommer bli ett helvete att få hem sen ^_<

Från skolan var det på måndagen bara lite information från polis och säkerhetsmänniskor (skydda huvudet, huka dig under skolbänken eller stå i dörrposter om det blir jordbävning). Jag fixade med en del papper på skolans internationella kontor (nä jag är fortfarande inte klar!) samt anmälde mig till fristående kurser på engleska. Eftersom jag tar CSN den här terminen så har jag ju skrivit upp mig på att jag ska studera 100%. Det innebär att jag måste läsa motsvarande 20 poäng även har i Japan. Japanskan är bara god för 9 poäng och så jag satte upp mig på 6 st fristående kurser på engelska, vardera på 2 poäng. Men sen kom jag på att jag ju bara har tagit studiemedel en termin... Så allt jag gör på ett år här på Ritsumeikan kommer att räknas som en termin.... Så nu kan jag droppa sugiga kurser som att läsa lagtexter etc för att förbättra min engelska. Det var en sån lättnad när jag kom på det!

På kvällen hängde jag med Jyunko och kineserna i loungen som finns i källaren i mitt studenthem. De åt slutligen upp min potatissallad vilket jag är mycket tacksam för.
Idag, tisdag, var den första absolut riktiga skoldagen och min dag böjade med japanska kl 10.40. Vi presenterade oss och fick en genomgång av materialet vi ska användaden här terminen. Därefter fick vi göra ett test (till!), har ingen aning om i vilket syfte men så var det. Jag undrade lite om jag inte hamnat i en för lätt grupp trots allt (jag kom inte ihåg vad vi hade jobbat med fö texter när jag blev utfrågad, om ni minns) men det fanns saker som jag inte kunde också så jag antar att det inte är helt tokigt utan bara att jag är van vid en väldigt hög nivå från Lunds universitet. Nåväl tiden får väl utvisa hur det egentligen är. Kanske har jag för höga tankar om min egen fömåga. Och även om det är lite lätt kan jag alltid plocka upp nya ord och uttryck under lektionerna och om det inte räcker så är det ju bara att engagera sig på sin fritid och snappa aktivt (nu är jag mer sån att jag tar det som fastnar, det jag hinner höra ordentligt och slår upp).

Det har varit krångel med internet i huset de senaste dagarna, nu sitter jag på skolans datorer i "mulitmediarummet". Tog med mig kameran men tyvärr verkar det saknas ett program för att hantera bilder och därför kan jag inte heller här tömma min kamera. Det börjar bli ganska irriterande detta...

Kanska dags att beställa datorn nu någon gång.

Korridorsknytis

Som jag nämnde igår så var det korridorsfest som gällde på lördagskvällen. Fram tills dess gjorde jag egentligen inte så mycket utom kokade alldeles för mycket potatis till en för stor potatissallad (de har aaaldrig hänt förut att jag lagat för mycket mat, va). Klockan sex samlades sen alla boende i huset, några extra buddiesar (bl.a andra Jyunko från gårdagens karaoke, hon är som en explosion av energi, helt otrolig) och det äldre paret som fungerar som portvakt/vaktmästare/allt-i-allo här i huset. Vi är runt trettiotalet boende här så det blev ett mäkta knytkalas med mat från ganska många delar av världen. Allt från inarizushi (en slags sushi som är ganska söt och är helt vegetarisk) till fattiga riddare, pearl tea (ett kallt te som dricks med mjölk och kokade tapiokafrön (slemmigt men mättande om man säger så, ganska gott också)) och omelett med majonäs i mängder ovanpå. Jag tog några kort men nu är min kamera full...! Hoppas att jag kan tömma den med skolans datorer, när mitt lösenord väl börjar fungera. Det var en trevlig kväll och det blev inte särskilt sent heller eftersom vi inte får föra oväsen här i huset (grannar har tydligen klagat återkommande under tidiagare säsonger och med tanke på hur det var i Gifu så kan jag tänka mig hur det skulle kunna bli). Jag har fortfarande ett väldigt bra intryck av folket som bor här. Det finns lite olika grupper men det känns mer som om de är slumpartade än att någon väljer bort någon annan (t.ex att man bor på samma våning eller kommer från samma land). Jag är väldigt glad att jag hamnade i I-house 1 och skulle definitivt rekommendera det till vem som helst som skulle åka hit.

Idag är en del på väg till Osaka men jag bestämde mig för att stanna hemma och ta det lite stillsamt, det blir mycket tillslut att umgås med folk hela tiden. Jag funderar på att ta cykeln och utforska de ostliga delarna av Kyoto. Synd att kameran är full!

Istället för att göra något direkt vettigt idag har jag sovit och varit hängig. Maten igår innehöll en massa gluten och laktos som jag inte kunde/ville säga nej till så jag är egentligen inte överraskad. Dessutom har jag någon liten äcklig smygförkylning i kroppen men jag motar den med aspirin för att slippa vara febrig. Nåväl den här blogen är ju nu då inte inriktad att vara en sida för mitt personliga gnäll så jag avslutar det här.
Eftersom jag ändå inte gjorde något speciellt passade jag på att städa och tvätta lite kläder igen. Har köpt en liten torkställnig så att jag kan torka kläder utanför mitt fönster (det finns krokar att hänga i) och dessutom har jag en tvättlina genom rummet men det är precis att det blir fullt efter en maskin.

Dagens stora tilldagelse idag var nog ett tuggummi med smak av ros. Det var verkligen toppen!! Inte för sött och kladdigt i smaken och heller inte blandat med någon slags mintsmak. Det är helt perfekt!

Vädret här ligger runt 25 grader om dagarna men kallare när solen gått ner. Detta gör den ganska tidigt, mellan 6 och 7 och sedan är det nermörkt. Kyoto är dock mycket bättre upplyst än vad Gifu var så det är inte så läskigt att vara ute om kvällarna efter att det blivit mörkt. Jag har märkt att solen tar ganska bra fortfarande för även om jag tvättar fötterna jättenoga så ser man var sandalremmarna har suttit.

Karaokekväll och annat uteliv

Torsdagen avslutades alltså med att en alldeles for stor mängd personer tryckte in sig på ett matställe en bit från skolan. Allt tog lång tid att ordna eftersom vi var så många och vid hemkomsten rasade jag i säng nästan direkt.

Fredagen som skulle fortsätta med pappersarbetet som vi börjat på dagen innan var lugnare. Tillsammans med en buddy som heter Youhei begav sig en liten trupp om 5 personer iväg och fixade nödvandiga onödiga papper for att få öppna ett bankkonto. Så det har jag ett nu och alla papper är iordning för att skaffa en mobiltelefon oxå. Det verkar kosta mig ca 200kr i månaden någonstans plus eventuell kostnad om jag vill ha en lite flashigare mobil. Man måste ha abonnemang verkar det som..

Ja iaf för att uppdatera er någorlunda så var eftermiddagen också vikt för papper och information från skolan.

Jag hamnade i grupp A i språkundervisningen (i en gradering från A-D dar D är nybörjare). Sedan finns det en nivå till som är for avancerade studenter som fritt får delta i den vanliga undervisningen och dessutom har språkstudier eller något verkar det som, jag siktar på denna nivå till nästa termin, がんばります！！！！

Fredagkvällen blev det karaoke med ett 3 av buddiesarna, de jag gillar bast nämligen Sada, Souchan och Yunko tillsammans med ett tiotal blandade utbytesfolk (både Satine och Emily var med). Vi for på gåsarad ner till stadskärnan (tror jag). En vansinnesresa på cykel som tog ca 45 minuter!

Karaoke i Japan, för den som　inte känner till detta redan, går till så att man hyr ett litet rum for några timmar. Dar finns soffor och en karaokemaskin fullprogramerad men alla upptänkliga låtar (det beror ju förstås lite　på ställe och vad man är beredd att betala men ändå).

Jag rev av hela min repertoar av japanska låtar som jag kan (3 än så länge så det gick fort). Det fanns väldigt mycket västerländsk musik så det var bara att välja och vraka mellan andra gamla kända låtar oxå. Japanerna är som vanligt supersäkra och skitduktiga på att sjunga och man blir fascinerad av deras musikalitet. Men så övar de ganska mycket också ^_< hemkomsten låg någonstans runt 5-snåret på morgonen men efter några timmars sömn på morgonkvisten är jag igång igen!

I kväll är det knytkalas här i mitt hus så jag ska laga potatissallad har jag bestämt. Det är svenskt och kräver inte för mycket tid vid spisen så det får funka även om det inte är min favoriträtt direkt.

Japp så var det med det!

En hel dag av pappersarbete och ännu inte färdig!

Dagen idag har huvudsakligen ägnats åt att tillfreddställa den japanska byråkratin.
På morogonen hade vi ett slutgiltigt muntligt test som genomfördes på tu man hand med en av lärarna. Jag gjorde nog inget superbra intryck men heller inte så illa att jag inte kan titta Kayo 先生i ögonen när jag kommer hem. Läraren sa att han var lite osäker på i vilken grupp jag hör hemma, jag svarade att jag hellre är i en lite för svår grupp än lite för lätt men att det inte får bli så svårt att jag inte fattar någonting. Då riskerar man ju att bara ge upp. Efter lunchen som intogs i skolcafeterian (de hade massor att välja på, kommer ta mig veckor att ta mig igenom alla rätter det finns att välja på!) hade vi en massa genomgångar av olika papper och regler och sånt som vi måste hålla reda på. Det tog evigheter och var den första äkta plågan man genomgått här.

Framåt kvällningen hade vi någon slags möte med buddiesar och blev indelade i mindre grupper. Det blev rundtur på campus och sedan (efter vad som kändes som evigheter) stack rätt så många av oss iväg för att äta middag tillsammans. Det var ganska trevligt men vi hamnade långt hemifrån så det blev sent innan man kom hem.

Det är ungefär detta jag gjort idag, är helt färdig men jag måste ladda för en ny dag med pappersarbete imorgon. Uää om jag har tur är jag färdig för denna månaden sen!


God natt

Placeringstest och oförväntad svenska!

Idag var det　den första skoldagen. I samlad tropp med buddiesarna för huset cyklades det till skolan. Det var ungefär som att cykla på ett dragspel, Kyoto är backigt! Tack Axel för tipset om behov av växlar på cykeln.

Vi hade två test, ett med läsföståelse och grammatik och ett med hörförståelse. Emellan detta fick vi en smarrig lunch på skolans bekostnad. Kul med buffe så man kan prova å lite olika grejer.

Jag mötte den andra tjejen från Lunds universitet idag, hon är japan så hon behövde inte ta några test eller något utan ska gå med i den vanliga undervisningen direkt bara. Hon var jätterar och jag är glad att jag träffade henne. Det finns några fler svenskor har faktiskt, ett tag trodde jag att jag skulle vara helt själv men vi är 5 stycken tror jag. 2 från Växjö 2 från Lund och 1 från Köpenhamn. Utöver oss finns det en isländska jag inte mött ännu och en dansk som retar gallfeber på mig (Satine och jag har redan ingått en pakt mot honom, han ska få vi vet inte vad ännu bara men he`s going down!).

Ja, nu ser jag att jag inte har sagt något om hur det gick på testen... Varken bra eller dåligt skulle jag väl kunna säga. De började med mycket enkla, grundläggande saker och ökade svårighetsraden för varje sida. Det var ju rena söndagsskolan till att börja med så klart då men sen kom det en del kanji som jag inte kände igen och jag har säkert gjort dumma missar och kopplat fel på sina ställen. Men jag kunde svara på allt, dvs jag fattade i stora drag vad som frågades efter, eller tillräckligt för att åtminstone chansa på ett svar och faktiskt tro att det skulle kunna vara rätt. Hörföståelsen var taget från ett gammalt 能力試験 på 2kyunivå (den svåraste är 1kyu) så jag borde ha gjort bra ifrån mig på det men jag vettefan alltså. Det känns som om jag gjorde en rätt luden prestation där. Men jag får resultatet imorgon, så varför spekulera. Imorgon gör jag också det avslutande testet som kommer att innefatta konversation med en lärare verkar det som.

Japans klimat är förädiskt och japaner med luftkonditionering är ännu värre. Satt mitt under kallblåset under de timmar testen varade och har till min förvåning märkt att en förkylning har smugit fram från ingenstans.

När skoldagen var slut hände jag på några taiwaner och hongkongeser (eller vad heter det, Hong Kong-människor låter ju heller inte bra) hem till I-house 1. Det blev en härlig mix av japanska, engelska och kinesiska och -hör och häpna- svenska. En av flickorna från Taiwan (tror jag) hade varit på utbytesår i Sverige 2003 så vi pratade svenska. Tänka sig liksom. Så idag har jag fått prata massor svenska och det kändes ganska härligt. Ett tag var jag lite orolig att jag inte skulle få några chanser alls. Det kändes redan lite avigt faktiskt så det är nog bra att det finns några att vädra modersmålet med, när behov uppstår. Ja alltså, nu sitter jag ju inte här och tror att jag glömmer mitt modersmål på en vecka men man längtar ändå på något sätt efter att tala utan att behöva tänka sig för hela tiden. Eller ja, tänka och tänka men åtminstone formulera sig.

Ett kilo ost とても安い

Eftersom det var dagen innan placeringstestet idag så gjorde jag hundra andra "viktiga" saker. Jaja det var bra att få veckohandlat och tvättat men ändå, vad har man för drivkrafter, egentligen?
Jag var iväg till en affär som buddiesarna har märkt ut på en karta som "totemo yasui" (=mycket billigt) så alla kallar den för Totemo Yasui för tillfället (det är lite trixiga kanjin tror jag).　Bunkrade bönor och frysvaror och ETT KILO RIVEN OST, yeaaaah Elin! Passade också på att plocka på mig grönsakschips i en påse. Det var skivor av morot, rödbeta, lök, selleri, japansk pumpa (kabocha) och banan (!). Man skulle ju kunna tro att detta skulle vara kryddat lite salt eller åtminstone på ett matigt sätt men icke, det var helt sött! Jag skulle ljuga om jag sa att det smakade oävet men det var ju ganska en oförväntad smakupplevelse.

Temperaturen ligger fortfarande runt 25 grader tror jag men luftfuktigheten är mycket lägre nu, mina kläder torkade t.ex. på mindre än en dag! Jag tvekade länge men till slut hängde jag ut lite utanför mitt fönster, fastän den superstora och läskiga spindeln bor mindre än 30 meter bort... Vi har stirrfajt varje gång jag går forbi. Gud nåde den dagen kräket inte är där. Hellre ser jag den än att den sitter i något mörkt hörn och smyger.

Så fort man vänder sig om poppar det upp nykomlingar i korridoren. Jag är jättenöjd med att jag kom hit tidigt dels för att jag kunde välja cykel (min har inga större fel OCH växlar) och få kylskåp och TV och allt och dessutom är det skönt att man har kunnat bo in sig redan. Man hittar i grannskapet åtminstone.

Några betraktelser från boendet.
*Jag måste köpa en huvudkudde. De som　ingår i hyran är ganska små men problemet är att de int innehåller dun utan små plastkulor. Samma form som sånadär man hade när man byggde pärlplattor, som raka makaroner eller något, fast lite större. Det rasslar om kudden när man rör på sig om natten, det känns ganska onaturligt. De kuddarna som vi hade i Gifu var fyllda med mindre korn och de hade jag aldrig några problem med...Fördelen med pärlorna är att det inte möglar eller är särskligt kvalstervänligt. Men min nacke säger att den inte riktigt köper det argumentet så det får bli en liten utflykt down town vad det lider (och för det klagar jag egentligen inte!).
*Det är lite jobbigt med allmänna toaletter (alltså bara bås med dörrar i ett större rum) men man förlåter alltihop när man ser att det alltid står fräscha blommor framme vi speglarna. Det är både krukväxter och snittblommor och mycket tjusigt.

Dagens husmorstips för att packa stora saker på så liten yta som möjligt:ta en tät plastpåse och fyll den med det som ska packas, t.ex. en dunjacka eller liknande. Ta fram damsugaren och töm påsen på luft. Förslut väl och packa din numera väldigt mycket mindre dunjacka. Så genialiskt och enkelt!! Ok, detta är ett av väldigt få husmorstips ni får av mig, så håll till godo.

PS Allt som innebär att leka med dammsugaren är så roligt, varför? Jag hatar ju att städa...

Missat oväder-träffat odjur

Gjorde ett uppriktigt försök att plugga idag och jag har bläddrat lite i mina böcker men orkade inte koncentrera mig. Vet inte om det är värmen eller fukten eller bara en allmän ovana att sitta still utan att vara på väg någon annanstans som gör mig väldigt rastlös.

En tyfon har passerat södra Japan och det verkar som om den kommer att gå över landets nordligare delar också men här i Kyoto har det varit helt lugnt och soligt hela dagen, inte minsta tillstymelse till kusligt väder, däremot så har jag sett en sån här>>http://www.treknature.com/gallery/photo43565.htm Den hängde i sitt nät ovanför grinden till huset där vi bor. Den är säkert 10 cm lång och Emily tyckte att den var fantastisk medan jag fick lite ångest. Sen tyckte jag att "men vafan jag brukar klara sånt här" så jag gick lite närmare. Då fick blev jag helt illamående och blev tvungen att sätta mig på marken en stund, vilket helt omotiverat beteende! Så idag har jag lärt mig att jag var (eller fortfarande är) räddare för spindlar än jag tror. Jag och Emily från Kanada for ut på en liten cykelpromenad (som tog minst 2 timmar). Vi tittade på ett litet tempel till, den här gången tog jag några kort också (jobbar fortfarande på att få upp dem på nätet!!). Vi gjorde en sväng förbi några 100yensaffärer också. Det är så mycket prylar som man behöver som inte fått plats i resväskan hit. Men jag var ganska lugn för jag visste ju att det mesta skulle finnas på närmaste välsorterade 100yensaffär.

Emily har en egen blog>> http://redhead-emy.livejournal.com/

VAD I HELVETE SVERIGE!

Man får ju skämmas! Jaha, nu får vi leva med moderater i styret de närmaste 4 åren. Jag kanske ska strunta i att komma hem och stanna här till nästa val. Fan, det kommer inte att vara roligt att vara student i Sverig nu....grrrrr

Idag har det varit en ganska stillsam dag. Har försökt plugga någon timme eller så på dagen (har språktest på onsdag, gaah). Hängde resten av eftermiddagen med Emily med det röda håret, hon är ganska nice. På eftermiddagen stack hon och jag ut tillsammans med de två franska tjejerna som bor här och AJ (från Belfast) vi kikade på ett random tempel som inte låg alldeles för långt bort för att gå till fots till. På vägen hem tittade vi in i en matvaruaffär och en drugstore (vad säger man på svenska egentligen, de säljer allt från tvättmedel till smink och godis...inte som apoteket direkt!). Den här lilla utflykten slutade med att vi tjejer käkade sushimiddag tillsammans i det lilla korridorköket. Jag hade också köpt lite japanska sötsaker, dango, som vi delade på till efterrätt. Jag kan inte låta bli att känna mig lite som en storasyster här, de flesta av dem jag leker med är här för första gången och så, så jag får berätta en massa om hur saker är och funkar här. Det känns lite konstigt för egentligen tycker jag att jag inte kan så mycket jag heller. Mja ja.
Jag somnade -igen- efter maten och vaknade efter 4 timmar tror jag, min kropp har nog inte tagit till sig tidsomställningen till 100% tror jag.

Nästan överallt när man går här i omgivningarna ser man en massa vågiga bergstoppar alldeles beklädda i tät japansk grönska. När det är fuktigt ute så smyger moln fram mellan de olika veckningarna i bergen, det är mycket vackert. Cikadorna vars oljud höll på att göra hål i min hjärna medan vi var i Gifu har fått ett mildare nästan kvittrande ljud som är mycket mer behagligt att lyssna på, jag förstår att Yoshi saknade det här ljudet när han var i Sverige.
Yoshi, ja, vi får se om jag träffar honom snart. Han har hört av sig men inte svarat på mitt svar den lilla rackarungen. Jaja jag har väl ingen brådska...! Hittade just en länk till en bild med en cikada, det är en blog som verkar lite kul också men jag orkar inte läsa den just nu. Här är länken iaf>> http://nipponinsider.blogspot.com/2006/08/insekter-i-storstaden.html

jag har mer saker att skriva om men tröttheten tar ut mig för stunden, uppdaterar resten av deta inlägg imorgon så tills dess, hej.

Jag får mitt ego närt här borta, inte nog med att min japanskanivå verkar vara över medel bland västerlänningarna här, britterna frågar om jag är från USA eller　Kanada och amerikanerna frågar om jag är britt. Det känns ju väldigt mycket som en komplimang!

Älskade hundrayensaffär

Gick på jakt efter en hyakuenshop idag. Det är en sån där affär där allt kostar 100 yen (motsvarar 6.30 kr enl. valutamovandlarfunktionen på http://www.forex.se/) som har lite av allting. Jag gav mig ut till fots eftersom AJ från Belfast och Brody (som hade så kritvita sneakers på sig att man blev bländad och kommer från Utah) ville med och är mesar som inte köpt cyklar än. Vi har fått några -som det visade sig- ganska summariska kartor av buddiesarna. De hade bra affärer utmärkta och så vilket är jätteschysst så att man hittar de privärda ställena men det var väldigt svårt att bara gå efter kartan eftersom alla smågator inte var utsatta på den. Vi fick fråga oss fram flera gånger och till slut tog en gammal tant hand om oss och visade vägen ända fram till dörren (ja, jag fick japanångest och kände mig dum för att jag ställde till problem för henne, gaaah redan skadad!!).

När vi väl kom fram visade det sig att vi hade gått förbi stället tre gånger utan att fatta att det var där. >_<;; haha Jag köpte ett badlakan, har bara haft en pytteliten handduk fram tills idag, skålar, ätpinnar och en mugg som jag kan ha på mitt rum utan att skämmas (man får inte sno korridorens porslin). Jag köpte ett badlakan, har bara haft en pytteliten handduk fram tills idag, skålar, ätpinnar och en mugg som jag kan ha på mitt rum utan att skämmas (man får inte sno korridorens porslin). Hemvägen var mycket enklare, det tog max 15 minuter att gå tillbaka... Satte mig på sängen för att kolla på TV när jag kom tillbaka och plötsligt blev allt svart. Vaknade ur min middagskoma när det var mörkt ute redan (nu har jag i princip gjort min tidsomställning ogjord känns det som) och fixade lite tomatsås med sojabönor i. Har köpt vitlök också och tryckte i lite. När jag hade bränt detta lite i en gryta på spisen serverade jag mig själv anrättningen med tofu i tärningar ovanpå. Det var helt ok faktiskt. Tofun i Japan är underbar... Speciellt med miso-sås eller bara soja och purjolök. Mmmmm. Hade hittat en färdigskuren råkostsallad med lite kål och grejer i som jag hottade till med lite dressing och voila det var min middag! Har　mest såsat resten av dagen. Fruktlöst försökt övertyga datorn om att ta emot bilderna från min kamera (ska tracka någon av buddiesarna att hjälpa mig imorgon, tro inte att jag har gett upp!) samt emottagit en massa rara mail från nära och kära plus ett efterlängtat telefonsamtal. Det är alltså så att de fyra sista siffrorna är till min rum, man får tydligen vänta med att skriva in dem tills man blir ombedd att göra så när man ringer. Tänker avsluta här för idag, ska äta lite och sedan sätta mig i det japanska badet, ofuro (お風呂）. Det ska bli en skön avslutning på den här dagen...

Bara en sak till...
Jag frågade Naoki (buddy) som den spännande djuret jag såg häromdagen. Han tittade på mig och frågade om jag var säker på att det inte var en råtta (100% säker, en tjej från landet kan sina saker). Sen frågade han om det var i mitt rum som jag hade sett den. Det hade jag ju inte och då tyckte han att jag inte skulle behöva bekymra mig. Men jag är ju nyfiken ju!!

Brody (Mr Sneakers från Utah) trodde att det fanns någonting som heter japansk vessla. Skall kolla Wikipedia eller någonting om detta!

Godzilla i leksaksland

Jag är numera en stolt ägare till en kombinerad kyl och frys som står i mitt rum och ger små hemtama ljud ifrån sig. Färgen är häligt gurkgrön och det var det absolut snyggaste skåpet i hela korridoren! För att fortsätta min 70-talsflört köpte jag också en begagnad cykel genom korridoren (det var alltså en cykel som någon annan utbytesstudent använt förra året) cykeln är riktigt äkta sjuttiotalsorange. Den är sjukt ful men har tre växlar, cykelkorg och inbyggt stöldskydd i.o.m sin fulhet ;P Jag fick rabatt på den också eftersom jag redan köpt kylskåpet så jag har bara betalat 2000 yen för cykeln (motsv. ca 140kr). Det ingick ett lås också så nu, innan jag har hunnit cykla känns det som om jag har gjort en hyfsad affär. Nu går jag och funderar på om jag ska köpa en liten TV också. De andra säger att det är bra träning på japanska... Eftersom man inte pratar jättemycket japanska här så kanske det är en bra ide, ändå. Det är bara det vanliga jag har emot TV...De som finns här kostar runt 5000 yen. Man vill ju bestämma sig snabbt också eftersom det finns ett begränsat antal men arrrrgh jag veet inte!

Vaknade tidigt imorse och kunde inte somna om så jag kilade ner i datarummet. Det har visat sig att jag kan använda ett webbaserat MSN här så jag har hunnit byta några ord med en del av er där hemma. Det är skönt för det blir lite mer personligt så! ^^ Tidigt på morgonen för mig innebär ganska sent på natten för er så jag får sluta vara nattuggla och bli morgonpigg istället, haha. Maila och boka mötestid vettja ^_~

På schemat idag finns lite utflykter till en uttagsautomat (den här gången ska jag få nollorna rätt, dammit!), en hundrayensaffär och matvarubutiken eftersom jag äntligen har tillgång till kyl och frys. Mer om detta senare...

~~~~Senare~~~~~~~~~~

Nu har jag provat cykeln och kan inte varit annat än mycket nöjd med mitt inköp. Med kartan i cykelkorgen har jag nu varit och tagit mig en tur för att lära mig att hitta i omgivningarna här. Cyklade fel men hittade en matbutik där jag handlade saker att fylla mitt kylskåp med (skönt att få släppa loss sin inre hamster igen) och köpte med mig en färdig lunchlåda med inarizushi som jag har ätit för Elin (men gud vad gott det var!). Jag tänkte mig egentligen hem men cyklade på ett landmärke jag haft för den butiken som jag letat efter egentligen så jag snabbade mig in där ocksådet var en hundrayensaffär och där inhandlades diverse pulversoppor (de som finns i Japan är 100 gånger godare än svenska som　jag över huvud taget inte befattar mig med!) och lite andra småprylar som kan vara bra att ha.

Det är en mycket speciell känsla att vara tillbaka här i Japan. Som jag har nämnt tidigare känns allt så bekant och hemtamt nu. Jag har varit i någon slags stadium av sentimentaliet korsad med glädje över att äntligen vara här igen. Hade inte fattat hur mycket jag längtade tillbaka hit förrän jag kom. På min cykelexkursion for jag fram på smala gator och möttes av japanska lastbilar som är sådär gulligt pyttesmå som de bara är i Japan och tittade på de små husen med mini-trädgårdar framför och det slog mig vilken godzilla jag är på min höga cykel (japanerna envisas av någon obskyr anledning att ha sadeln så låg som möjligt men jag tycker att det är alldeles för obekvämt!). Allt är så rasande petit här (utom insekterna!) att det känns lite som om man cyklar omkring i en leksaksstad.

Såg ett mycket spännande djur idag också. Det var INTE en råtta utan såg snarare ut som en iller-aktig sak med lång, smal kropp och en smal svans med päls på. Nästan som en ekorre med illersvans. Den var ganska varmt mellanbrun och helt jämnfärgad. Vad var detta för djur, någon? Illrar har väl inte den färgen (och bor de vilda i Japan?).

Bestämde mig för att jag vill ha en TV ändå och köpte en som såg ganska begagnad ut men den får fint in alla de 9 kanaler vi har tillgång till så jag är nöjd. Problemet är bara att rummet blev jädrigt svårmöblerat nu. Hade inte planerat in en TV nämligen. Hoppas kunna lägga upp bilder snart så att ni får se hur det ser ut här. Grenkontakt på japanska heter たこ足　det betyder "bläckfiskfot" (lr vad f-n det nu är de har de där kreaturen, tentackel låter bara för illa! ) men det räcker inte med dylika jag behöver flytta väggfasta hyllor för att styra upp det här bygget. Eller åtminstone köpa något att ställa TV:n på, om den inte kan stå på kylen... Och där har jag ju redan min lilla vattenkokare som fanns i rummet när jag flyttade in. Jaja ni hör vilka I-landsproblem jag har i brist på annat. M.a.o mig går det ingen nöd på!

Kvällen tillbringades på en japansk bar, sk Izakaya, tillsammans med några av mina nyblivna grannar och några studenter som bor i det andra studenthemmet. Satine var med och en spansk/italiensk kille som heter Jesus (naturligtvis blir han kallad Kristus fr.o.m nu i den här blogen) och en kandadensisk tjej som har jättelångt rött hår som gör att hon ser ut som Anne på Grönkulla (Emily) samt en koreansk tjej som är asgrym på japanska och är helt självlärd hon vill att vi ska kalla henne för Jon-Jon för att nämna några, vi var ganska många.　Generellt sett kan man kanske säga att de studenter som bor i mitt studenthem (det billigare I-house 1) verkar mycket mer sympatiska än de som bor i det dyrare (och enligt ryktet lyxigt som ett hotell + färgmatchat i inredningen) I-house 2.

När man går på izakaya i Japan kan man också beställa in en massa smårätter att dela på, det gjorde vi ju såklart man är ju sugen på att prova den japanska maten. Vi fick in lite allt möjligt, bl.a. vanliga pommes frites (med en skål ketchup till), lite andra friterade saker, någon sallad och -brorsan missa inte detta, jag åt en bara för din skull- friterade broskbitar!! Jag vidhåller att jag inte är en särskilt köttälskande person sådär men det var inte så farligt som man skulle kunna tänka sig... Det var inte första gången jag åt den här japanska rätten heller men tidigare har jag bara misstänkt att det var brosk, den här gången visste jag det.

Pratade dessutom en del med två av buddiesarna, Naoki och Youhei. Båda extraarbetar på en elektronikaffär, hjälper oss borttappade utbytesfår OCH pluggar på universitetet. Att de orkar....Men men de verkar alltid ha tid för oss och är hjälpsamma och glada så de får väl ihop det på något sätt, knark kanske?

ヨハンナを呼んでください-kalla mig Johanna!

Dagen igår avslutades med en mycket välbehövlig dusch och sedan bad. Duschrummet är beläget i källaren och det är meningen att alla tjejer i hela huset ska samsas om det. Det finns 5 st handduschar som är belägna framför varsin spegel. När man duschar sätter man sig på en liten plastpall och tvättar av sig tills man är helt ren. Portvakterskan ser till att det finns varmt vatten i badkaret mellan 5 och 9 eller 10 varje dag så om man kommer då är det bara att lyfta av locket på badkaret och sätta sig till rätta. Jag har ett sår på benet dock så jag lät benet hänga utanför och det var nog tur annars hade jag nog somnat! Jag dråsade i säng tidigt igårkväll och vaknade av mig själv vid 7-tiden på morgonen, det var bra för vi skulle ha ett genomgångsmöte med buddiesarna och lämna in ansökning om "alien registration". Jaa här är man inte bara gaijin(utlänning) man är utomjording också (hon åkte som utbytesstudent och kom tillbaka som utomjording, va!)!

Har träffat flera av de olika buddiesarna för både mitt boende I-house 1 och för det nyare och mycket mer luxuösa I-house 2. När de hör att jag kommer från Sverige har alla andaktsfullt frågat "känner du..." och jag har kunnat svara "ja-a då jag känner Marcus, vi har varit klasskamrater i 2 år!" innan de avslutat meningen. Marcus måste antingen har varit och snackat med alla eller så har han gjort värsta intrycket, alla verkar mycket imponerade hur som helst =)
Även Lunds universitet har väldigt gott tykte här. Blir man tillfrågad om man har förstått så svarar någon annan ifrån bakgrunden alltid "det är lugnt hon kommer från Lunds universitet, de studenterna fattar alltid eller de har alltid hög nivå på sin japanska" det är faktiskt ganska coolt tycker jag!

Pappersgrejerna tog sin lilla tid men jag hade inga illusioner om något annat. Fred från gårdagen var också där och jag passade på att försöka lära känna de andra som var där också. Pratade mest med en tjej som kommer från London som jag tänker kalla Satine eftersom hon påminner om Nicole Kidman i Moulin Rouge till utseendet (och hade en korsett på sig idag, yay!!).

Efter att alla lämnat in sina papper tog vi en gemensam tur till Tenguramen, ett nudelställe. Jag åt inte men satt med för att vara social. Hittade ett ganska billigt matställe med grönsaker och så så jag passade på att handla lite. Korridorkökets kylskåp kommer aldrig att ha kontakt mat som jag ska äta så jag köpte inte så mycket för att lagra, bara dagens och frukostens behov. Det finns begagnade kylskåp som tidigare studenter har haft som man kan hyraför några hundralappar. Jag har tittat ut ett fint grönt för 4000 yen. Ska prova att stoppa i kontakten för att se till att det inte låter för mycket så ska det nog bli mitt.
På grund av att min andranamn står först i mitt pass har det uppstått lite förvirring vad man ska kalla mig. Japanerna tycker att Erika är enkelt eftersom det är ett japanskt namn. Det hade inte varit några problem för mig om de ville kalla mig det men det finns redan tre personer som heter Erika (både japaner och utbytesfolk, vad jag har förstått) så måste det ju vara enklare om jag får heta Johanna. Nu säger folk både och och jag blir mest förvirrad men det reder väl ut sig med tiden antar jag.

Jag har tagit ute pengar idag men fick även den här gången hjänsläpp och lade till en nolla för lite, så jag tog ut motsvarande 700kr istället för planerade 7000 >_<;; Men pengarna räckte till en väckarklocka och mat för några dagar frammåt.
Elin>> jag har handlat Acerolajuice!! Och hittat en ny sorts Pinky som smakar soda (=kemikalier men mums!)
Ingela (om du läser...)>> jag tar tillbaka alla grimaser om mjölk i japanskt te! Köpte mattya au lait och det är så gott ^^

Igår när jag kom regnade det ganska mycket och temperaturen låg nog mellan 20 och 25 grader. Idag har solen varit ganska stark och vädret klart temperaturen har säkert varit runt 25 grader i alla fall.

Idag har jag också fått lära mig att om man är för självgod växer sig näsan jättelång och man förvandlas till en tengu! Så Jante har en (förtryckar-)kompis i Japan med, inte som att det var en nyhet kanske men ändå.

Jag har skickat ett mail med telefonnummer och adress till en del, har jag missat någon, hör gärna av dig så skickar jag den till din e-post!

Resan till Japan - äntligen!

Efter all denna planering, allt snack fram och tillbaka och allt som har ordnats har jag inte lyckats fatta att jag skulle till Japan, inte när jag köpte biljetten, inte när jag sagt farväl till alla och inte när jag satt på planet men väl på tåget på väg till Kyoto från flygplatsen. När jag tittade ut genom fönstret så blev jag jätteglad och tänkte "men titta det ju Japan!!". Men om man ska ta hela resan i rätt ordning... Så startade jag och mamma resan hemirfån vid 3-tiden på morgonen. Bilresan till Landvetter var inte särskilt komplicerad och vi hann med att äta dagens andra frukost innan jag fick traska iväg till säkerhetskontrollen. Somnade som en gris och flygvärdinnan fick hålla min frukostbricka under näsan på mig i flera minuter innan jag kopplade vad det var hon ville mig. Det är inte alla dagar man hinner äta frukost 3 gånger!

Jag bytte flyg i Paris men hade turen att mitt transferflyg gick från samma avdelning som den jag anlände till så det var bara att köa lite och sedan kliva på planet når det väl kom efter några timmar. Det var mest japaner som satt och väntade så de få västerlänningar man såg drog ögonen till sig, jag undrade nyfiket om det skulle kunna vara några blivande klasskamrater eller korridorgrannar. Det var det. Ett par systrar i 60-årsåldern hade fått tag på en som de frågade ut och det visade sig att han skulle till Ritsumeikan. Jag lade mig i samtalet helt fräckt för jag tyckte att det kunde vara trevligt att åtminstone känna igen någon när man ändå kommer helt ny från en annan del av världen. Tanterna var jätterara och jag fick ett handvikt kuvert med pappersnäsdukar i (foto kommer så fort det går!!) samt kort på när den ena dansar klassisk japansk dans (fråga mig inte varför jag fick det men det var fint). Många har frågat mig hur jag ska göra med min näsring under resan och jag har haft svårt att bestämma mig men lät den sitta kvar till slut eftersom jag varken ville eller orkade byta till ett "osynligt" smycke. Redan på flygplatsen kom den första kommentaren och det var en av systrarna pigg som sa "jag gillar din piercing" och visade med fingrarna mot näsan, syrran hennes höll med. Jag blev ganska paff, hur många 60-åringar skulle säga det i Sverige? Jag trodde nog snarare att folk skulle glo lite för att sedan ignorera en och/eller mig framför att säga att den var bra. Lustigt var det och jag blev ju lite lättat också är man ok för en dam på 60 borde man inte få några större problem resonerar jag.

Killen de pratade med hette Fred och kom från Bordeaux och han skulle inte bo i samma korridor som jag men skulle plugga japanska i alla fall. Jag sov som en klubbad oxe på flyget och hade lyxen att sitta både vid fönstret OCH att ha ett tomt säte bredvid mig. Efter flyget hängde jag med Fred och hans japanska kompis som mötte upp honom så jag hade turen att få perfekt guidening nästan hela vägen till min hållplats (foto tillkommer även här). Sen var det bara en promenad om 20 minuter innan jag skulle komma fram till I-house där jag bor. Men det var 20 minuter om man hittar och det inte ösregnar fick jag lära mig. Efter att ha frågat några gånger (och gått tillbaka 50% av vägen) kom jag på rätt spår. Jag fick till och med ett paraply (genomskinligt och jättefint!) av en förbipasserande japan som hade två. De upphör aldrig att fascinera mig...
Det kändes väldigt speciellt att vara tillbaka i Japan och var faktiskt väldigt annorlund från första gången. Då var allt nytt och man förundrades över allt annorlunda och bara insöp allting. Den her gången var alltings utseende mycket mera självklart och det kändes nästan hemtamt! Det var ganska speciellt faktistkt men knappast ologiskt, eller hur. Mer så att man går och småler och erkänner för sig själv hur mycket man har saknat små löjliga grejjer.
Väl framme vid boendet möttes jag av husets 3 "buddies" som är någon slags kompisar och hustomtar här verkar det som. Alla tre drog genast igång att berätta om husets regler och var allting finns och hur allt ska vara, jag hade inte ens tagit in väskan innan de drog igång ^^;
På vanligt japanskt maner blandades stort med smått som t.ex systemet i duscharna och hur man (inte) bokar tvättid med själklarheter om att man ska torka av bordet när man ätit och att man inte får sno saker från de allmänna rummen.
Rummet var konstigt möblerat när jag kom så ag fick börja med att röja runt med sängen och skrivbordet för att komma kunna komma in i garderoben men jag tror det blev bra tillslut. Sen hörde jag av mig hemåt mycket kort och sen äntligen kunde jag ge mig ut på jakt efter lite mat och en handduk så att jag skulle kunna dushca utan attbehöva självtorka.Jag hade en karta som buddysarna hade skrivitut och valde på måfå en affär som skulle vara både billig och ha lite av allt möjligt. Min middag blev alg-soppa med sparris på burk som extra fyllning. jag köpte också en slags gelegodis som jag är ganska förtjust i, det är bara fruktjuice och konnyaku i tror jag. Konnykaku är väldigt geleartat och används både till godis och i vegetariska- eller fiskrätter för att ge en "köttig" substans. Jag köpte också lite torkad riven och kanske på något sätt tillredd bläckfisk men jag orkade inte hitta på något med den när jag väl tryckte i mig maten.

Nu är klockan här 20:12 och jag kan nog äntligen gå och lägga mig utan att riskera att pajja min japan-tidsuppfattning. Imorgon bär det av tidigt för att fixa med någon försåkringsgrej så det är lika bra att komma i säng tidigt från början här. Dessutom ä jag så trött att jag knappt kan prata japanska längre.
Det har varit ett händelserikt dygn (i klumpar iaf) så jag kommer kanske att uppdatera den här posten under kommande dagar.På återseende
PS jag har fått " å ä ö " genom www.resedagboken.se der jag har skrivit i en gestbok for att texten ska bli hyfsat latttlast och inte san har :P

おやすみなさい (oyasumi nasai = godnatt)

Nobody knows the trouble I've seen

Nobody knows but...Elin!!!

This is it

Appiloo (det som Ingrid, min systerdotter 1,5 år säger när hon menar "upp i luften")

Har sagt farväl till så många nu. Kanske har jag tagit detta på nästan för stort allvar, för som någon sa till mig, jag ska ju bara vara borta ett år det är ju inte som att jag ska dö och aldrig komma tillbaka.

Dagen idag ska ägnas åt att tvätta de sista paltorna samt att få ner så mycket som möjligt i resväskan...

Sen måste jag ju också göra min plikt som röd bacill och pilla mig in till närmaste stad för att rösta. En vän övertalade mig att man faktiskt inte borde skolka så på sista dagen har jag rotat fram mina papper så att jag kan vara med jag också. Jag löste problemet med vilket parti som ska få min röst medelst mycket(not) seriösa test på internet. Första testet jag gjorde gav mig exakt samma siffra för just de två partierna jag stod och vägde mellan men det andra testet gav en större skillnad så nu vet jag.

Lite allmän info om resan då:
Åker från Landvetter kl 06.40 mot Charles de Gaulle i Paris där jag landar kl 9.00
sedan har jag lite tid att fördriva men det skall väl gå (har jag tur finns där internet) innan jag flyger mot Osaka kl 13.45. Flygresan ska ta 11,5 timmar tror jag och sedan när jag landar är det onsdag morgon klockan 8.20 lokal tid. Japp så då har jag hela dagen på mig att ta mig till Kyoto (det ska inte ta lång tid alls och det lär vara mycket goda förbindelser) och sedan hitta var jag ska vara någonstans men jag har fått vägbeskrivningar.

Jag hoppas att kunna höra av mig redan under onsdagen på något sätt, antingen via den här blogen och/eller e-post eller kanske telefon även om jag tror att det sistnämnda är svårare att fixa är det två tidigare. Men ni som är berörda (mamma och pappa i första hand) kommer ju att märka hur det blir.

Det var allt för nu men jag kanske uppdaterar under dagen!

Uppdaterar första gången efter 20 minuter;
Jag har pratat med en del om att jag skulle kunna ta emot lite beställningar om man vill ha något skickat till sig från Japan. Mina enda villkor är att man är specifik med vad man vill ha, gärna talar om i vilken affär det finns om man kan ta reda på det etc. Tar reda på vad det ska kosta och hur mycket frakten kommer att kosta eller åtminstone vad paketet kommer att väga ungefär. Sedan är det bara att höra av sig till mig (tala om ifall det finns någon slags tidsgräns, frakten tar ju sin lilla tid om man vill få det mindre dyrt). Pengar får man skicka till ett konto som jag har på internet men mer info om det när -eller om- det blir aktuellt. Skicka e-post till adressen som jag angivit i högerspalten under "kontakta mig" eller vad tusan e.johanna.gustavsson@gmail.com så är det gjort ordentligt. Var inte blyga att höra av er!

En lista... -saker jag skulle vilja-

Jag är en sån där person som tycker att det är jätteroligt med listor... Jag skriver oftast listor med saker som jag skulle vilja göra någon gång i livet och gömmer (ok, ok jag erkänner jag förägger och tappar bort dem för att ibland av en slump återfinna) dem sen för att se om jag har lyckats uppfylla något när jag hittar listan nästa gång... Men nu täkte jag dela med mig av en sån här lista till er.

Såå det här är alltså saker som jag skulle vilja göra någon gång... Ingen inbördes ordning

Jag vill

* lära mig magdans
* bo i London ett år (minst)
* prova att arbeta som engelsklärare i Japan
* tillverka smycken i silver (jag har massor idéer här men inte ro att komma igång)
* lära mig att arbeta i glas
* bo i kollektiv med Elin (i Malmö/Lund, Göteborg och Tokyo)
* inreda mitt hem som en budoir/fransk 1800-tals bordell (mycket dova färger, orientalisk inspiration och mycket sammet. Tänk Moulin Rouge, fast det måste inte vara i en elefant ^_~ )
* äga en Mini Cooper som är svart och har en dödskalleflagga målad på taket >_<>
* att någon ska ta med mig till ett stall och lära mig allt om hästar och ridning



Kolla! Helt plötsligt (när Elin var med) så gick det att lägga in bilder... Det går inte den vanliga vägen men med ett litet tjuvknep...(=lägga in alla bilderna först och sen texten, svårt huh)

Jag är en nörd (ännu mer än vad jag trodde)

Har åkt ner till Lund för att leka av mig lite och ta någon slags semester. Har invaderat min lilebrors korridorrum sedan en vecka och siktade på att plugga en massa japanska (jo jag tänkte verkligen att jag skulle göra det) och festa lite med mina kompisar här nere + hinna träffa dem som kommer tillbaka från ett utbytesår nu precis.

Festa har jag ju i alla fall hunnit med, det var ju inte så svårt, men plugga.... Jag har förvisso suttit och läst rakt ur, kapitel för kapitel, ur en bok som heter "Japansk syntax" (skriven Nils-Ove Pettersson & Ayako Pettersson, den är bra, inte bara för att vara på svenska så jag rekommenderar den varmt till alla som läser japanska) men är osäker på resultatet.

Men å andra sidan så har jag ägnat säkert över 15 timmar den senaste veckan åt att glo på anime (om det finns någon oinvigd så är anime japansk animerad film) det är lite som att gå tillbaka till sina rötter....! Under gymnasiet och året därefter tillbringade jag hundratals timmar framför datorn med att just titta på vad min brorsa och hans vänner gav mig i form av animerade japanska TV-serier (men det var bara noga utvalda serier som skickades vidare till mig, jag fick inte se något olämpligt och de gav mig aldrig något som de inte visste vad det var, censur när den är som bäst!). Men sen när jag började på universitetet så blev det lite för mycket med att både plugga japanska och att dessutom fylla hela sin fritid med det (dessutom flyttade jag många mil iväg från min supplier T.T).

Men jag var nöjd ändå, jag fick ju ändå hålla på med japanska 24/7 och det är ju det jag vill. Men det har varit väldigt tomt nu under sommaren...All work work och väldigt lite japanska.... Så det var ett uppdämt behov att få kolla på anime igen. Som en uppladdning inför Japan. Men det känns lika seriöst att säga det här som när Mini deklarerade för mig

Jag har kollat på Cityakuten hela veckan nu och det känns helt rätt, jag SKA bli läkare

XD Jag fattar precis vad hon menade men det låter...ytligt? haha (för sakens skull måste jag ju tillägga att hon verkligen tänkte väldigt länge och noga innan hon tillslut bestämde sig för att läsa medicin.)

Nu när jag kommit tillbaka i gamla spår igen så har jag kollat över lite listor med serier som jag sett eller delvis sett inser jag hur nördig jag är, det är verkligen JÄTTEMYCKET. Visst allt är inte bäst men det är ju samma sak om man slötittar på TV, man gillar ju inte allt.

(Det kan vara på sin plats att tillägga här att Kristian-chan och jag redan för flera år sedan har konstaterat att man måste vara en nörd av något slag för att vilja/orka hålla på med japanska men då föll jag i kategorin "språknörd" så därför är jag nu en dubbelnörd. Yatta from bad to worse ^_<)

Djungle wa intsumo Hale nochi Guu - knäpp knäpp knäpp och jävligt rolig serie vars handling jag fortfarande undrar över..
Ayashi no Ceres - tjejig och sorglig men jag är väldigt förtjust i den
Ebichuu - inte rumsren (den smet förbi censuren på något mystiskt sätt) men förbannat rolig serie om en hamster och... hennes liv (den här serien har myntat utryck som "Gochyujin-chama aishiteruuu", "pink frill panties" (jag vet inte varför jag tycker att det uttrycket är så hysteriskt roligt, det är ju helt normalt ^^;) samt en stark förkärlek för Camembereost.)

Japp det var allt för den här gången.


Over and out