Men sen kan man ju förlåta...

Depeche Mode på Stadion i Stockholm igår, det inte dumt, eftersom jag var där (wohoo!) med Joanna (wohoo!)

Se tidningarnas recentioner, jag håller verkligen med om att det var lite stillsamt i början men sen ojojoj!

http://aftonbladet.se/vss/noje/story/0,2789,853878,00.html

http://expressen.se/index.jsp?a=628994

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=558267

Och om du inte orkar gå in på länkarna så var spellistan följande:

A pain that I'm used to
A question of time
Suffer well
Precious
Walking in my shoes
Stripped
Home
It doesn't matter two
In your room
Nothing's impossible
John the revelator
I feel you
Behind the wheel
World in my eyes
Personal Jesus
Enjoy the silence

Extranummer
Shake the disease
Photographic
Never let me down

Verkligen så kul att ha sett. Tyckte att det började i ett ganska lågt tempo och tänkte "men de är ju rätt gamla, med ålderns rätt får de ta det lite lugnt" men det blev det ändring på efter några låtar och det var kul att se och ha upplevt. Stod ganska långt till vänster om scenen så att utsikten över scenen blev lite skev men vi såg ändå bättre än när vi stod bakom alla långa typer i mitten .

Vi hade lite tid när vi åkte upp (fick låna föräldrarnas bil, gissa om det spisades Depeche i bilen!) så vi missade förbanden men kom å andra sidan ganska lagom till Depeche gick på scenen.



Vi har dessutom träffat mycket odryga och helt sympatiska stockholmare och blivit övertygade om att det finns alla sorter i Stockholm också.

Så var det sagt :P

Dagens brunaste citat:

"Mandarin och chili!?!
Den enda gången jag kan tänka mig att blanda mandarin och chili är om man först äter en mandarin fortsätter med en maträtt med chili i och sedan kräks"

Joanna