Fick ett meddelande på mitt mobilsvar natten till i tisdags, mina allra närmaste vänner hade fest i Lund och ringde för att säga att de saknade mig! Gullungar, om de (ni) bara visste hur mycket jag saknar dem (er) också. Hade lätt kapat ena armen för att få vara med då men skulle upp och arbeta istället...
Och här är en jättefinbild tagen någon gång under våren 2006 av någon som jag inte vet vem det är (hör av dig om du vill ha cred för den!!) på oss en gång när vi faktiskt var tillsammans och lyckades hålla oss stilla så länge att vi fastnade på kort samtidigt>>
http://i57.photobucket.com/albums/g204/Johanna_i_Kyoto/44eyes.jpg
onsdag, juli 26, 2006
vegansk potatissallad
Tar mig friheten att sprida ett recept som jag hittat på och är ganska stolt över, skulle kunna äta det här varenda dag.
Vegansk potatissallad
Du behöver (1 port)
ca 5 medelstora kalla kokta potatisar
1/2 äpple (gärna lite syrligt)
olivolja
äppelcidervinäger eller balsamvinäger (vit)
färsk mynta
Skär allt i lagom stora bitar, hacka myntan och gör en dressing med tydlig vinägersmak. Blanda allt fort så att inte äpplet blir brunt, hacka myntan över. Är gott med en mild lök finhackad i också men det är inget måste.
Jupp that's about it, god som sagt.
Vegansk potatissallad
Du behöver (1 port)
ca 5 medelstora kalla kokta potatisar
1/2 äpple (gärna lite syrligt)
olivolja
äppelcidervinäger eller balsamvinäger (vit)
färsk mynta
Skär allt i lagom stora bitar, hacka myntan och gör en dressing med tydlig vinägersmak. Blanda allt fort så att inte äpplet blir brunt, hacka myntan över. Är gott med en mild lök finhackad i också men det är inget måste.
Jupp that's about it, god som sagt.
söndag, juli 23, 2006
Elin, Elin!
Har lyckats krångla mig ledig några dagar till och passade tidigt på att boka med min vän Elin från Lund att hon skulle komma upp hit till Västergötland.
Under en arbetsvecka har vi hunnit med att
åka runt Kinnekulle
gå på Rörstrands fabriksutförsäljning (Lidköping)
fika de grymmaste chokladkakorna på denna sidan om Vänern
äta picnic i det gröna 3 gånger
titta på en hantverksby med utsällare i små stugor lägs en gata
bada i Vristulven, ett måste om man kommer hit på sommaren
kolla på stan i Mariestad (wohoo, jag vet men man måste åtminstone ha sett det, dessutom sa Elin att Mariestad och Eslöv ser ganska lika ut)
göra ett eget hemmaSPA med mystiska dekokter och ansiktsmasker (allt från bakpulver till gröt med ägg och rosenvatten i!)
dricka kopiösa mängder te tillsammans med Joanna
äta frukost på verandan och ha nyplockade bär i yoghurten (ytterligare ett måste på sommaren, helst ska det vara nyslungad honung på också men den var inte färdig ännu >_< )
Men så klart och framför allt så var det jätteroligt att träffa Elin igen, vi har inte setts sen skolan slutade i våras. Det var tungt på perrongen när vi skulle skiljas åt igen i fredags och man började prata om att "nästa gång vi ses är det kanske sista gången på ett helt år", shit det västa med att åka är allt man missar här hemma. Som ett helt år med Elin... och Joanna och alla andra som jag lämnar hemma. Annars har man ju mest tänkt på det som man ska göra istället för att vara hemma.
Hela veckans tema har varit att kommentera allting med "guuu va pittoräskt" vilket har gjorts med stor framgång ^_~ Dessutom har Elin börjat bli en hejare på västgötska så nu antar jag att jag får börja lära mig skånska på riktigt (man kommer inte undan med att bara kunna säga "kooaaw" efter att ha bott i Skåne i 3 år va?).
Hela huset som mina föräldrar och jag bor i (det är en stuga på landet mest av allt) har under de senaste veckorna huserat en ansenlig mängd besökare. Min storebrorsa med familj tittade förbi, min lillebrorsas flickvän och en grupp om fyra kompisar till brorsan har mer eller mindre bott här. Killarna håller på och tillverkar kläder och rustning till ett lajv där de ska spela orcher så de står ute och jobbar mest hela dagen men brukar övertala mig att åka och bada med dem fram mot eftermiddagen.
Vi har varit upp mot 12 personer till middagarna ibland och det är jätteroligt med alla som kommer hit. Eftersom man har hela gården att vara på känns det inte trångt och man kan dra sig undan när man vill. Enda problemet är väl att det bara finns en toalett :)
Det har tagits fina bilder med Elin som jag kommer att lägga upp vad det lider
Under en arbetsvecka har vi hunnit med att
åka runt Kinnekulle
gå på Rörstrands fabriksutförsäljning (Lidköping)
fika de grymmaste chokladkakorna på denna sidan om Vänern
äta picnic i det gröna 3 gånger
titta på en hantverksby med utsällare i små stugor lägs en gata
bada i Vristulven, ett måste om man kommer hit på sommaren
kolla på stan i Mariestad (wohoo, jag vet men man måste åtminstone ha sett det, dessutom sa Elin att Mariestad och Eslöv ser ganska lika ut)
göra ett eget hemmaSPA med mystiska dekokter och ansiktsmasker (allt från bakpulver till gröt med ägg och rosenvatten i!)
dricka kopiösa mängder te tillsammans med Joanna
äta frukost på verandan och ha nyplockade bär i yoghurten (ytterligare ett måste på sommaren, helst ska det vara nyslungad honung på också men den var inte färdig ännu >_< )
Men så klart och framför allt så var det jätteroligt att träffa Elin igen, vi har inte setts sen skolan slutade i våras. Det var tungt på perrongen när vi skulle skiljas åt igen i fredags och man började prata om att "nästa gång vi ses är det kanske sista gången på ett helt år", shit det västa med att åka är allt man missar här hemma. Som ett helt år med Elin... och Joanna och alla andra som jag lämnar hemma. Annars har man ju mest tänkt på det som man ska göra istället för att vara hemma.
Hela veckans tema har varit att kommentera allting med "guuu va pittoräskt" vilket har gjorts med stor framgång ^_~ Dessutom har Elin börjat bli en hejare på västgötska så nu antar jag att jag får börja lära mig skånska på riktigt (man kommer inte undan med att bara kunna säga "kooaaw" efter att ha bott i Skåne i 3 år va?).
Hela huset som mina föräldrar och jag bor i (det är en stuga på landet mest av allt) har under de senaste veckorna huserat en ansenlig mängd besökare. Min storebrorsa med familj tittade förbi, min lillebrorsas flickvän och en grupp om fyra kompisar till brorsan har mer eller mindre bott här. Killarna håller på och tillverkar kläder och rustning till ett lajv där de ska spela orcher så de står ute och jobbar mest hela dagen men brukar övertala mig att åka och bada med dem fram mot eftermiddagen.
Vi har varit upp mot 12 personer till middagarna ibland och det är jätteroligt med alla som kommer hit. Eftersom man har hela gården att vara på känns det inte trångt och man kan dra sig undan när man vill. Enda problemet är väl att det bara finns en toalett :)
Det har tagits fina bilder med Elin som jag kommer att lägga upp vad det lider
söndag, juli 16, 2006
Arvikafestivalen på två dagars varsel, kanske det bästa jag gjort hittills, den här sommmaren
För en vecka sedan nämnde jag för en kompis att man kan jobba på Arvikafestivalen och på så vis komma in gratis mot att man arbetar ett antal timmar varje dag. Tänkte sen inte mer på det förrän kompisen ringde för en halv vecka sedan och undrade om jag inte skulle med, hon hade fått jobb och det fanns mer ledigt plus att det fanns plats för mig i tält och bil. Ett erbjudande som jag inte kunde tacka nej till.... Så jag krånglade och härjade och lyckades till slut byta bort mina arbetspass som var inbokade för att kunna följa med.
Har varit på Arvikafestivalen tidigare (2003) och blev väldigt förtjust redan då. Dessutom var det en hel del roliga band som skulle spela. En del sånt som man skulle vilja se på konsert och en del som man ville se för skojs skull och så åkte jag ju så klart med förhoppningen att upptäcka nångot nytt också.
http://www.arvikafestivalen.se/?page_id=295 (länken är till spelschemat och är du ändå inne på sidan kan jag tipsa om provlyssningen som finns under fliken "kärleken" på huvudsidan)
Några band som kan omnämnas speciellt från festivalen är kanske The Knife, Combichrist och Client. Absolut bäst var ju så klart the Knife. Arrrrrrgh jag vet fortfarande inte vad jag ska säga men jag var helt euforisk efter spelningen, den var underbar! Ljudet var väldigt bra och inte en falsk ton togs vad jag kunde märka. Scenshowen var -precis som jag förväntat mig- något alldeles extra och jag får återkomma med en sammanfattning av detta när jag har landat lite till. Combichrist och Client var nya bekantskaper som jag gillade på plats men vars skivor jag ännu inte hört men de skall definitivt kollas upp.
Dessutom har det spanats på vackra människor.
I mitt resesällskap fanns Joanna och en bekant till henne, Elise och 3 av Elises vänner, Ida, Victor och Johanna. Joannas och mitt tält hade inte riktigt alla pinnar (det blev bara en halv igloo och sen en pannkaka om man säger så) så efter första natten, då tältet på något sätt lyckades hållas upprätt så pass att jag kunde sova i det, fick vi låna ett extratält av dem. Ida var en flitig fotograf och hennes bilder finns på http://idagranath.bilddagboken.se/index.php?main=L3AvZGF5dmlldy5odG1sP3Q9MTE1Mjc0MTYwMSZpZD04Mjc3Mzg1
Det enda smolket i min bägare bestod (består) i en hals som endast med våld kan åstakomma något som liknar mänskligt tal. Med mycket stöd från magen har jag sedan i torsdags fått väsa fram vad jag vill ha sagt pga en förkylning som har satt sig i halsen. Folk har bett mig att vara tyst för att jag låter så illa. Det är mystiskt. Annars brukar man ju kunna bli hes etc efter en lyckad festival. Jaha så är det med det, nu får jag inte bada på ett tag och måste träffa farbror doktorn imorgon.
Jag ser mycket mer fram emot att Elin ska komma från Lund och leka med mig under den här veckan!
Nu när det har gått några veckor sedan festivalen tog slut har det dykt upp några anekdoter som jag inte kan slå ur minnet.
På vägen till festivalen blev vi stannade av polisen och det visade sig att det hade körts för fort... Det blev 1000kr i böter för den som körde, tur att hon inte körde lite fortare för då hade hon blivit av med sitt 2 månader gamla körkort (fasa!). Så varenda gång som vi passerade en 70-skylt dånade en kör från baksätet "nu äre sjuttiii". Dessutom hade det snappats upp den något klockrena kommentaren "men här kan vi ju inte stanna, här bor ju ingen" på vägen mellan Mariestad och Olstorp i Tidan (och nej, där bor det verkligen ingen kanske en bonde och hans get men inte nära till någonting). Dessa två kommentarer blev lite som ett mantra för hela festivalen.
En natt vaknade jag av att det var ett fasligt liv på våra grannar och medresenärer. Det visade sig att hela deras tält med sovsäckar etc var dränkt i rödvin.
Några timmar tidigare hade en av dem kommit hem i ett dyngfullt tillstånd och bara slängt sig rakt över sovsäckarana och en bag-in-box som var full. Detta hade lett till en smärre explosion med efterföljande syndavåg av vin.
Hade ingen aning att lådvin kunde göra så, men det var ganska kul. Speciellt som det inte var min sovsäck, hihi.
Mina bilder från festivalen finns på >>
Johanna_i_Kyoto/Arvikafestivalenbilder/
Har varit på Arvikafestivalen tidigare (2003) och blev väldigt förtjust redan då. Dessutom var det en hel del roliga band som skulle spela. En del sånt som man skulle vilja se på konsert och en del som man ville se för skojs skull och så åkte jag ju så klart med förhoppningen att upptäcka nångot nytt också.
http://www.arvikafestivalen.se/?page_id=295 (länken är till spelschemat och är du ändå inne på sidan kan jag tipsa om provlyssningen som finns under fliken "kärleken" på huvudsidan)
Några band som kan omnämnas speciellt från festivalen är kanske The Knife, Combichrist och Client. Absolut bäst var ju så klart the Knife. Arrrrrrgh jag vet fortfarande inte vad jag ska säga men jag var helt euforisk efter spelningen, den var underbar! Ljudet var väldigt bra och inte en falsk ton togs vad jag kunde märka. Scenshowen var -precis som jag förväntat mig- något alldeles extra och jag får återkomma med en sammanfattning av detta när jag har landat lite till. Combichrist och Client var nya bekantskaper som jag gillade på plats men vars skivor jag ännu inte hört men de skall definitivt kollas upp.
Dessutom har det spanats på vackra människor.
I mitt resesällskap fanns Joanna och en bekant till henne, Elise och 3 av Elises vänner, Ida, Victor och Johanna. Joannas och mitt tält hade inte riktigt alla pinnar (det blev bara en halv igloo och sen en pannkaka om man säger så) så efter första natten, då tältet på något sätt lyckades hållas upprätt så pass att jag kunde sova i det, fick vi låna ett extratält av dem. Ida var en flitig fotograf och hennes bilder finns på http://idagranath.bilddagboken.se/index.php?main=L3AvZGF5dmlldy5odG1sP3Q9MTE1Mjc0MTYwMSZpZD04Mjc3Mzg1
Det enda smolket i min bägare bestod (består) i en hals som endast med våld kan åstakomma något som liknar mänskligt tal. Med mycket stöd från magen har jag sedan i torsdags fått väsa fram vad jag vill ha sagt pga en förkylning som har satt sig i halsen. Folk har bett mig att vara tyst för att jag låter så illa. Det är mystiskt. Annars brukar man ju kunna bli hes etc efter en lyckad festival. Jaha så är det med det, nu får jag inte bada på ett tag och måste träffa farbror doktorn imorgon.
Jag ser mycket mer fram emot att Elin ska komma från Lund och leka med mig under den här veckan!
Nu när det har gått några veckor sedan festivalen tog slut har det dykt upp några anekdoter som jag inte kan slå ur minnet.
På vägen till festivalen blev vi stannade av polisen och det visade sig att det hade körts för fort... Det blev 1000kr i böter för den som körde, tur att hon inte körde lite fortare för då hade hon blivit av med sitt 2 månader gamla körkort (fasa!). Så varenda gång som vi passerade en 70-skylt dånade en kör från baksätet "nu äre sjuttiii". Dessutom hade det snappats upp den något klockrena kommentaren "men här kan vi ju inte stanna, här bor ju ingen" på vägen mellan Mariestad och Olstorp i Tidan (och nej, där bor det verkligen ingen kanske en bonde och hans get men inte nära till någonting). Dessa två kommentarer blev lite som ett mantra för hela festivalen.
En natt vaknade jag av att det var ett fasligt liv på våra grannar och medresenärer. Det visade sig att hela deras tält med sovsäckar etc var dränkt i rödvin.
Några timmar tidigare hade en av dem kommit hem i ett dyngfullt tillstånd och bara slängt sig rakt över sovsäckarana och en bag-in-box som var full. Detta hade lett till en smärre explosion med efterföljande syndavåg av vin.
Hade ingen aning att lådvin kunde göra så, men det var ganska kul. Speciellt som det inte var min sovsäck, hihi.
Mina bilder från festivalen finns på >>
Johanna_i_Kyoto/Arvikafestivalenbilder/
lördag, juli 08, 2006
Men sen kan man ju förlåta...
Depeche Mode på Stadion i Stockholm igår, det inte dumt, eftersom jag var där (wohoo!) med Joanna (wohoo!)
Se tidningarnas recentioner, jag håller verkligen med om att det var lite stillsamt i början men sen ojojoj!
http://aftonbladet.se/vss/noje/story/0,2789,853878,00.html
http://expressen.se/index.jsp?a=628994
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=558267
Och om du inte orkar gå in på länkarna så var spellistan följande:
A pain that I'm used to
A question of time
Suffer well
Precious
Walking in my shoes
Stripped
Home
It doesn't matter two
In your room
Nothing's impossible
John the revelator
I feel you
Behind the wheel
World in my eyes
Personal Jesus
Enjoy the silence
Extranummer
Shake the disease
Photographic
Never let me down
Verkligen så kul att ha sett. Tyckte att det började i ett ganska lågt tempo och tänkte "men de är ju rätt gamla, med ålderns rätt får de ta det lite lugnt" men det blev det ändring på efter några låtar och det var kul att se och ha upplevt. Stod ganska långt till vänster om scenen så att utsikten över scenen blev lite skev men vi såg ändå bättre än när vi stod bakom alla långa typer i mitten .
Vi hade lite tid när vi åkte upp (fick låna föräldrarnas bil, gissa om det spisades Depeche i bilen!) så vi missade förbanden men kom å andra sidan ganska lagom till Depeche gick på scenen.
Vi har dessutom träffat mycket odryga och helt sympatiska stockholmare och blivit övertygade om att det finns alla sorter i Stockholm också.
Så var det sagt :P
Dagens brunaste citat:
"Mandarin och chili!?!
Den enda gången jag kan tänka mig att blanda mandarin och chili är om man först äter en mandarin fortsätter med en maträtt med chili i och sedan kräks"
Joanna
Depeche Mode på Stadion i Stockholm igår, det inte dumt, eftersom jag var där (wohoo!) med Joanna (wohoo!)
Se tidningarnas recentioner, jag håller verkligen med om att det var lite stillsamt i början men sen ojojoj!
http://aftonbladet.se/vss/noje/story/0,2789,853878,00.html
http://expressen.se/index.jsp?a=628994
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=558267
Och om du inte orkar gå in på länkarna så var spellistan följande:
A pain that I'm used to
A question of time
Suffer well
Precious
Walking in my shoes
Stripped
Home
It doesn't matter two
In your room
Nothing's impossible
John the revelator
I feel you
Behind the wheel
World in my eyes
Personal Jesus
Enjoy the silence
Extranummer
Shake the disease
Photographic
Never let me down
Verkligen så kul att ha sett. Tyckte att det började i ett ganska lågt tempo och tänkte "men de är ju rätt gamla, med ålderns rätt får de ta det lite lugnt" men det blev det ändring på efter några låtar och det var kul att se och ha upplevt. Stod ganska långt till vänster om scenen så att utsikten över scenen blev lite skev men vi såg ändå bättre än när vi stod bakom alla långa typer i mitten .
Vi hade lite tid när vi åkte upp (fick låna föräldrarnas bil, gissa om det spisades Depeche i bilen!) så vi missade förbanden men kom å andra sidan ganska lagom till Depeche gick på scenen.
Vi har dessutom träffat mycket odryga och helt sympatiska stockholmare och blivit övertygade om att det finns alla sorter i Stockholm också.
Så var det sagt :P
Dagens brunaste citat:
"Mandarin och chili!?!
Den enda gången jag kan tänka mig att blanda mandarin och chili är om man först äter en mandarin fortsätter med en maträtt med chili i och sedan kräks"
Joanna
lördag, juli 01, 2006
Stockholm-Johanna 1-0
Att åka till Tidan på efterfest var kanske inte så smart. Det kan jag erkänna men vi var ju 4 st som skulle hålla ihop och folk verkade trevliga, "vi ger Tidan en chans" sa vi. Ha!
Tidan kanske det inte var mer fel på än vanligt men att hänga med folk som använder "jävla sosse" som skällsord borde kanske få en varningsklocka att ringa. Nåja jag är väl inte sosse själv tänkte jag och hoppades lite vagt att det var sossementalitet som de dissade.
Jomenvisst.
Vi hade hamnat med ett gäng stockholmsbrats som levde svin i en sommarstuga i Tidan. De 2 sympatiska killarna som bjudit med oss höll pinsamt låg profil medan resterande 4 kastade allt från tandkräm till varandra i Ån, lyssnade på dansband (!) och växlade mellan att skandera "men hångla då" och "men klä av er då".
Droppen var väl någonstans mellan spontanslagsmålet som uppstog mellan en av de våra och en av killarna, det efterföljdes av att hon helt sonika bestämde sig för att gå hem (närmare 2 mil) och det att en av killarna konstaterade till de kvarvarande "det här är ett blått hus och ni är två röda baciller". Att sedan alla lokala tjejer titulerades som "sockenhora" var -överflödigt att säga- bara beviset på vilken pinsam felbedömning som gjorts, det här var verkligen äkta kräk.
Nej det här svineriet kunde inte tolereras alls, vi 3 kvarvarande bestämde oss för att dra fortare än snabbt. Vi började gå för att komma bort en bit från eländet och insåg snabbt att även om vi hade pengar till en taxi så hade ingen av oss någon mobiltelefon. Nu hade avskedet varit av en sådan art att det inte var ett alternativ att gå tillbaka för att be om en sån ynnest som att låna någons mobiltelefon eller att de skull ringa efter en taxi åt oss så vi hade inget annat väl än att börja knata de 20 kilometer som skulle ta oss tillbaka till Mariestad.
Vi fick i ärlighetens namn skjuts av ett tidningsbud säkert 2 km men gick 10 innan det äntligen kom en bilist som kunde se att vi var tre flickor i nöd och inte några farliga landsvägsrånare. På vägen fick också vi låna telefon hemma hos en farbror som blev väckt av sina hundar som skällde när vi gick förbi vid 6-tiden på morgonen men då visade det sig att det inte gick att beställa taxi förrän timmar senare så det tjänade inget till.
Vi blev förbikörda av säkert 15 bilar men ingen ville ens sakta in för oss där vi gick mellan halv 5 och 7 på morgonen. Tre unga tjejer utan några väskor, huttrande utan ordentliga tröjor på sig och en barfota med skorna i handen. Hur farliga skulle vi kunna vara egentligen? Iaf blev vi till slut upplockade av en man från Litauen och kl halv 8 återvände vi törstiga och trötta med skavsår och blåsor under fötterna till den lägenhet som vi skulle ha sovit i.
Hämdbegäret på de jävla skitstövlarna till stockholmspack är stort.
Sensmoral; glöm aldrig mobilen, ha alltid en tröja med ut och lita aldrig på folk som använder "jävla sosse" som skällsord.
Tidan kanske det inte var mer fel på än vanligt men att hänga med folk som använder "jävla sosse" som skällsord borde kanske få en varningsklocka att ringa. Nåja jag är väl inte sosse själv tänkte jag och hoppades lite vagt att det var sossementalitet som de dissade.
Jomenvisst.
Vi hade hamnat med ett gäng stockholmsbrats som levde svin i en sommarstuga i Tidan. De 2 sympatiska killarna som bjudit med oss höll pinsamt låg profil medan resterande 4 kastade allt från tandkräm till varandra i Ån, lyssnade på dansband (!) och växlade mellan att skandera "men hångla då" och "men klä av er då".
Droppen var väl någonstans mellan spontanslagsmålet som uppstog mellan en av de våra och en av killarna, det efterföljdes av att hon helt sonika bestämde sig för att gå hem (närmare 2 mil) och det att en av killarna konstaterade till de kvarvarande "det här är ett blått hus och ni är två röda baciller". Att sedan alla lokala tjejer titulerades som "sockenhora" var -överflödigt att säga- bara beviset på vilken pinsam felbedömning som gjorts, det här var verkligen äkta kräk.
Nej det här svineriet kunde inte tolereras alls, vi 3 kvarvarande bestämde oss för att dra fortare än snabbt. Vi började gå för att komma bort en bit från eländet och insåg snabbt att även om vi hade pengar till en taxi så hade ingen av oss någon mobiltelefon. Nu hade avskedet varit av en sådan art att det inte var ett alternativ att gå tillbaka för att be om en sån ynnest som att låna någons mobiltelefon eller att de skull ringa efter en taxi åt oss så vi hade inget annat väl än att börja knata de 20 kilometer som skulle ta oss tillbaka till Mariestad.
Vi fick i ärlighetens namn skjuts av ett tidningsbud säkert 2 km men gick 10 innan det äntligen kom en bilist som kunde se att vi var tre flickor i nöd och inte några farliga landsvägsrånare. På vägen fick också vi låna telefon hemma hos en farbror som blev väckt av sina hundar som skällde när vi gick förbi vid 6-tiden på morgonen men då visade det sig att det inte gick att beställa taxi förrän timmar senare så det tjänade inget till.
Vi blev förbikörda av säkert 15 bilar men ingen ville ens sakta in för oss där vi gick mellan halv 5 och 7 på morgonen. Tre unga tjejer utan några väskor, huttrande utan ordentliga tröjor på sig och en barfota med skorna i handen. Hur farliga skulle vi kunna vara egentligen? Iaf blev vi till slut upplockade av en man från Litauen och kl halv 8 återvände vi törstiga och trötta med skavsår och blåsor under fötterna till den lägenhet som vi skulle ha sovit i.
Hämdbegäret på de jävla skitstövlarna till stockholmspack är stort.
Sensmoral; glöm aldrig mobilen, ha alltid en tröja med ut och lita aldrig på folk som använder "jävla sosse" som skällsord.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
