Visar inlägg med etikett kramar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kramar. Visa alla inlägg

onsdag, januari 17, 2007

I feel refleshed [sic] ^ワ^

Såååå nu har jag pysslat färdigt med den förhatliga presentationen av "Japans kvinnor och heltidsanställning". Mitt föredrag blev förfärligt, delvis för att jag var nervös så klart men ännu mer för att jag bara sov 2 timmar natten innan. Bleeeh. Men jag HADE Power Point och det tog 15-20 minuter så det föll förhoppningsvis inom ramen för godkänt. Tisdagens två test torde också räcka till ett godkänt. Då är det bara lite restuppgifter kvar så är jag ledig IGEN. Yeah-he-he-heey
En konstig sak hände mig, den där läraren jag nämnde i början, hon som var så otrevlig och jag har haft ett smärre horn i sidan till under hela terminen kom för att se våra föredrag. Mitt var lagt allra först på morgonen och läraren kom fram till mig när jag stod och gjorde mina förberedelser och frågade om det var jag som skulle gå först och när jag svarade ja sa hon att hon var så glad för att hon fick höra mitt (hon hade ju andra lektioner att hålla så hon kunde inte se alla) och sen så fick jag en spontankram! Det HÄNDER inte i Japan, jag har inte blivit kramad av någon japan spontant förut, de är snarare att kyssa en på kinden än krama en!!! Jag blev så förvånad att jag helt glömde mina Sweden-skills och bara tittade över axeln på min lärarinna innan jag kom mig för att distansklappa henne på skuldran för att besvara den här spontaniteten!
(det är så gott som ett faktum att japaner inte kramas, min sempai här, Carla, har skickat vidare ett tips när det kommer till japanska killar "first kiss, then hug" och tipset funkade för henne, källan är en äkta japansk kille som hon lyckades tjata på tills han gav henne lite matnyttig information om dating etc hur det brukar vara mellan japaner...gaah vilket utlägg!!).

Efter att mitt block med redovisningar var över åkte jag hem och sov till klockan sex på kvällen då jag blev väckt av ett par kompisar som knackade på min dörr och höll fram ett dockhuvud med äkta människohår i ansiktet på mig när jag öppnade dörren. De hade snott det från en soptunna. Hurra för knäppa människor.

Satine spenderade x antal timmar på Gasto för lunch/middag/kvällsté efter det.

Det känns lite sorgligt att ta lov nu... var ska man hänga nu i 2 månader när man inte kan hänga på kampus!! Tur att päronen kommer!!

tisdag, december 12, 2006

Osaka - dejt

Det har blivit lite intensivt Osaka-pendlande här ett tag och igårkväll var det Satines dejt som gällde, jag följde så klart med som förkläde (p_^)b

VI hamnade på en restaurang som jag aldrig hade hittat till och inte heller vågat gå in på för att den var så tjusigt inredd. Inte så där vräkig eller så men häftig. Och med ett enormt akvarium! Vi fick sitta vid fönstret till balkongen (det var fjärde våningen vi befann oss på) och fick därigenom första parkett till julgranen som hade ALLT (lycka!!) så nu har jag fått mycket mer julkänsla än tidigare (fast det känns inte som dags för lucia imorgon. Får tuna in mig på P2 tror jag och lyssna på lite svensk tradition, om jag träffar rätt.) Det har varit lite av en värmebölja här så dagarna har nog haft en temp uppemot 15 grader minst medan kvällarna är griskalla och så där lite fuktigt råa (rulla in dig i en våt yllefilt så torde det ge en ganska bra bild av vädret idag men idag har det faktiskt regnat på riktigt så det bör vara anledningen till vädrets ohemulhet för dagen.

Men tillbaka till dejten, det är ju faktiskt ämnet för dagen...! Så den här killen som Satine träffade är ju alltså en av bartendrarna från klubben vi gick till för två veckor sedan. De har haft mailkontakt och ringt nån gång men hon var supernervös och hade ingen aning om vad han skulle vara för en typ på andra sidan bardisken. Jag som har hyfsat omdöme eller är väldigt naiv och godtrogen var bara positiv och jag fick helt rätt (he-hey). Den här grabben var antagligen nervösare än Satine för han var uppklädd till tusen (mer prål än Satine och jag tillsammans!) och en frisyr som på gränsen hävde tyngdlagen. Nå han var helt och hållet jättegullig mot Satine iaf och han hade bjudit in en vän så att jag fick någon att prata med lite också. Vid 11-tiden var det dags för oss att ta ett av de sista tågen hem till Kyoto igen och det var ganska lagom att avsluta där. På typiskt japanskt manér blev det inga pussar eller kramar som avsked utan bara ett "låt oss ses igen"

to be continued...