Roadtrip -andra dagen-(Takamatsu 高松）

Vi passade på att sova lite extra på morgonen, speciellt Carla som kört så länge dagen innan, säkert till klockan 9 eller så (haha). Vi hade berättat om våra planer för föreståndaren till vårt minsyuku (民宿）där vi stannade över natt, hon ringde och såg till att vi vaknade i tid, gav oss en karta där hon hade ritat ut våra resmål plus några egna som hon tyckte att vi inte borde missa. Vi tackade artigt och drog iväg till våra egna ställen -trodde vi! Men si då kom den lilla tanten (gud hon måste ha varit uttråkad) farande och ropade på oss att vi åkte åt fel håll! Så vi var tvungna att berätta att vi tänkte ta det hela i en annan ordning...Men sen åkte vi fel och på nåt vänster lyckades hon gena så att hon fick tag på oss och kunde skicka oss i rätt riktning! Första gången jag verkligen känt skräckblandad tacksamhet tror jag. Ville kalla henne för en stalkertant men hon var ju samtidigt så väldans välvillig. Som sagt, lite läskigt och lite rart.
Vart åkte vi då?
Japans äldsta onsen (baddhus byggt runt en varm källa) enligt den lokala turistkartan.

Karro gör sig iordning för onsen

Vi valde en lite lyxigare variant av de olika sakerna man kunde göra på onsenstället. För cirka hundralappen fick man byta om i ett rum i klassisk japansk stil med tatami-mattor, ett lågt bord i mitten med små sittkuddar runt om. Det fanns också färska blommor i en vas och den här utsikten från den lilla träbalkongen:

Efter att ha legat i blöt i hett mineralhaltigt vatten till ett upplöst, rödmosigt och ganska utmattat tillstånd uppnåtts återvände vi till vårt lilla rum svepte in oss i yukata-liknande rockar som fanns till låns. Det bjöds på grönt té samt söta bollar bestående av ett speciellt klistrigt ris (mochi) som mosas till en klibbig och seg konstistens (jätttegott om nån frågar mig!! Speciellt med jordbubbssmak :9 ). Efter att ha svalnat, inmundigat x antal kannor té och slappnat av ännu mer var det dags att fortsätta resan. Men först lunch, det blev donburi, ris med någonting ovanpå. Jag valde hönan-och-barnet donburi, den är verkligen en favorit.

Sen tittade vi på det lokala slottet, det var verkligen tjusigt. Det var också helt underbart soligt väder som gjorde att man blev jätteglad. Det var fin sikt också men jag kan visst inte få min kamera att fota bra på stora avstånd.


Innan vi fortsatte resan tillbaka österut (norrut?? mot Kobe) passade vi på att sitta på ett traditionellt bord med en röd matta på under ett parasoll. Det var fint som snus. Vi åt också en söt soppa på adzukibönor med klistrigt-ris-bollar i. Mmmmm gott


Körsbärsblomstern har ännu inte börjat men väl de allra tidigaste plommonen


Vi körde iväg i skymingen och det kändes som om vi gjort det bästa av dagens dagsljus. Det blev några stopp på vägen för att bunkra lite bilgodis och kissa och såna där trivialiteter.

När vi blivit hungriga runt 8-9-tiden stannade vi på ett ställe som hade yaki-niku som huvudrätt. Vi var de enda kunderna och kocken själv kom ut och pratade massor med oss. Han var jätterar och visade sig vara halvkorean. När vi berömde hans mat blev han jätteglad och gav oss en massa extra plus lät oss smaka äkta koreansk kimuchi som hans hustru hade lagat. Det var så starkt men verkligen, verkligen jättegott. Vi ville stanna och prata med den rara halvkoreanen halva natten men det gick ju inte, vi hade ett tajt schema som inte klarade såna utflykter. Det blev ytterligare några timmar i bilen innan vi kom fram till vårt hotell för natten...