Skicka lappar äger!

Igår firade Satine och jag att vår första termin i Japan var avslutad med en liten izakaya-turné. Vi började med ett ställe som hette Tanuki (tanuki är en sorts grävlingsliknande djur som jag trodde var lika verkligt som drakar och enhörnignar till för ungefär 3 veckor sedan då Emily berättade att hon sett en!!!) med några av Satines vänner från London och klasskamrater till denna. Vi skildes åt när de gick för att hänga med de amerikanska utbytesstudenterna och vi 2 gick till en annan izakaya som hade så här fina lampor vid varje bord.
Vare bord hade sitt eget lilla bås med ett litet fönster ut mot gången. Det hann inte gå någon längre tid innan det kom 3 japanska killar och satte sig i båset mitt emot. Vi bestämde oss för att vi behövde sällskap. Kvällen till ära hade Satine lyckats hinna bli redigt på lyran vilket gör henne till en väldigt glad och pratig tjej. Hon författade snabbt och kvickt ett litet brev på en servett där hon skrev "hej, vi är två japanskstudenter som gärna skulle vilja öva lite japanska, kom gärna över och prata lite". Hon hade en av servitriserna att lämna över brevet och efter överläggningar på andra sidan kom de över. Det var ett ganska kul sätt att plocka upp folk. Även om jag gick hem utan ens ett telefonnummer så var det en trevlig kväll och ett kul experiment. Hittils 100%s utdelning på att ge lappar till japaner med andra ord!